Enkätserie del II: Utmaningarna som civilsamhället bör ta tag i

Altinget ställer två frågor till en rad civilsamhällesprofiler. I dag svarar Filip Wijkström och Ida Texell.

Filip Wijkström, docent vid Handelshögskolan i Stockholm

1. Tror du att coronapandemin kommer att ha någon bestående effekt på civilsamhället, och i så fall vilken?

 – Organisationerna har tränat upp sin digitala kompetens. Det är ett lågkostnadsverktyg och kanske till och med betyder mer i civilsamhällessammanhang än i andra. Många organisationer har styrelsemöten och förtroendevalda som finns över hela landet, och fysiska möten har varit dyrt i förhållande till de resurser man har.

– Om man sänker kostnaderna och får med mer folk i processen så kan det vara positivt. Man kan snabbt samla organisationen, även om det är 40-50 personer som är spridda över hela landet. Och det är mycket bättre än de telefonkonferenser vi hade tidigare.

– Den andra effekten är närheten till offentlig sektor, att samhället som helhet måste ta tillvara på den styrka som civilsamhället har. Och organisationslivet måste å sin sida kliva fram tydligare. Nu har vi ett läge där Röda korset och Riksidrottsförbundet tillsammans med Sveriges Stadsmissioner, Rädda Barnen och Svenska kyrkan har närmare kontakt med MSB.

– Detta började redan 2015 i samband med flyktingmottagandet och jag har förstått det som att det utvecklas nu. Det är länge sedan Sverige hade krig eller ett katastrofliknande tillstånd där alla medborgare måste involveras. Vi är vana vid att offentlig sektor ska lösa våra problem. Men vissa saker gör vi bättre om vi gör det tillsammans. Myndighetscheferna hade inte vare sig ärkebiskopen eller riksidrottschefen på snabbdial – metaforiskt – när flyktingarna började komma, och har man inte det när det händer så är det ett problem.

2. Nämn en stor utmaning som civilsamhället bör ta tag i.

– Jag tänker på maktfrågor och styrstrukturer. Strukturer bryts upp i många klassiska folkrörelser och nya spår läggs. Ofta sker detta utan att man tänker igenom konsekvenserna för organisationernas ”governance”. Hur ska makten utövas?

– Med så många nya bolag i många organisationer, med så många nya professionella utan tidigare erfarenhet av ideell verksamhet är risken stor att man blir som ett låtsasföretag som försöker bedriva det hela som affärsverksamhet. Eller så riskerar man att bli del av statsapparaten och den offentliga sektorn.

– Vad är till exempel skillnaden mellan offentlig välfärd och kyrklig diakoni? Det behöver kyrkor och samfund kunna svara på. Det är två diken man måste undvika att köra ner i: näringslivsdiket och nationalstatsdiket.

– Hur förnyar man sig som organisation, och hur ska civilsamhället bli en del av EU? Det är inte här i Sverige saker kommer avgöras fram till 2050. Det svenska civilsamhället är så … svenskt! Hur bryter man upp de gamla strukturerna och gör en fusion med ett polskt fackförbund eller bygger upp ett långsiktigt strategiskt samarbete med spanska synskadade utan att för den skull tappa bort vare sig ”själen” och ”skälet” för sin existens?  

 

Ida Texell, ordförande Scouterna.

1. Tror du att coronapandemin kommer att ha någon bestående effekt på civilsamhället, och i så fall vilken?

– Ja, det tror jag. Kriser är till sin natur värderingsförändrande och leder oftast till värdekonflikter. Vi ändrar såväl vårt eget beteende som våra tankar om världen.
Även pandemin har fört med sig målkonflikter, och jag hoppas att det ska få oss att se vad som står på spel.

– Vi har tvingats väga personlig hälsa och liv mot frihet och livskvalitet; vi har fått ställa utbildningsskuld för yngre mot skydd av äldres liv; demokratisk frihet har ställts mot inskränkningar och isolering för hälsans skull; vistelseförbud har krockat med rörelsefriheten.

– När människor då gör olika prioriteringar leder det ibland till en moralisk upprördhet, där risken är stor att man fördömer och förlorar respekten för varandra. Men jag hoppas att vi har lärt känna oss själva bättre. Jag tror och hoppas att det får bestående effekter i att vi kommer att samarbeta mer.

2. Nämn en stor utmaning som civilsamhället bör ta tag i.

– Vi behöver förpacka och engagera gällande samtalet om demokratin och om vilken värld vi vill leva i. Hur får vi ett samhälle som förstår besluten och har inflytande över beslutsfattandet? Vi har en viktig roll att spela när det gäller principerna för hur staten ska leda och styra i framtiden.

– Vi behöver mobilisera civilsamhället för att stärka tilliten. Vi ser hur demokratin urholkas i många länder, där man bygger en infrastruktur för ett mer auktoritärt styre, där en ledarskapskult växer fram.

– I dag jämför vi oss väldigt mycket internationellt. Vad händer den dagen det visar sig att någon nation har presterat bättre eller sämre under pandemin? Då blir det viktigt för civilsamhället att stå upp för demokratin i stort, så att vi inte hamnar i ett krympande demokratiskt utrymme, så som har skett i många länder.

– Jag tror att vi behöver hitta saker som förenar oss. Vi behöver engagera människor, vi behöver tänka tillsammans och våga mötas i nya tankar om samtiden och framtiden.

Forrige artikel Virtuell influencer ska få unga att prata om psykisk ohälsa Virtuell influencer ska få unga att prata om psykisk ohälsa Næste artikel Privatpersoner räddade givaråret 2020 Privatpersoner räddade givaråret 2020
Stora variationer i den svenska tilliten

Stora variationer i den svenska tilliten

Det är inte meningsfullt att tala om ett enda Sverige när det gäller tilliten i samhället, säger professor Lars Trägårdh efter den senaste Tillitsbarometern.